Uppdaterad
Guide: Allt om wifi-standarder
Är det skillnad på wifi 5 och 802.11ac? Hur snabbt är olika typer av wifi? Lugn, vi förklarar allt du behöver veta.
Wifi som wifi, kan man tycka. Allt hänger väl ändå på routern och vilken bandbredd som går in och ut ur den? Nja. Du har säkerligen koll på att det finns en massa olika standarder när det handlar om wifi. Men vad som skiljer dem åt kan faktiskt förvånansvärt få svara på.
Från och med den senaste versionen – Wifi 6 – så har de här olika varianterna åtminstone fått ett begripligt namn. Tidigare hette de lite konstigare saker, vilket säkert bidragit till att många tappat intresset direkt och bara riktat in sig på att se till att hårdvaran man köper stödjer den senaste versionen. I mars 2019 presenterade Wi-Fi Alliance nya namn som förenklar de olika wifi-standarderna. 802.11ax blev då det lite mer enkelt döpta Wifi 6 exempelvis.
Vi tänkte försöka reda ut saken, och vi börjar med vad en wifi-standard egentligen är. Det handlar om en uppsättning tjänster och protokoll som sätter villkoren för hur ditt wifi-nät fungerar. Det handlar i huvudsak om två bitar: Frekvenser och hastigheter. Men det handlar också om att implementera diverse ny teknolog, till exempel för att minska energiförbrukningen.
802.11
Den första wifi-standard som rullades ut någonsin kom redan – håll i dig nu – 1997. Det är lätt att glömma, men bärbara datorer som faktiskt kopplades upp mot internet var extremt ovanligt vid den här tiden. Standarden fick namnet IEEE 802.11 och medgav hastigheter på upp till 2 Mbit per sekund via både 2,4 GHz och IR (infrarött). Produkter som togs fram med stöd för den här standarden fungerar överhuvudtaget inte med dagens wifi-standarder.
802.11a
1999 släpptes en ny standard kallad 802.11a, som bytte frekvens till 5 GHz och innebar ett rejält kliv framåt när det handlar om hastigheten, då man nu kunde maxa ut på hela 54 Mbit per sekund. Tanken med skiftet till 5 GHz var att annan elektronik inte sällan störde ut 2,4 GHz-bandet. Baksidan med 5 GHz-bandet är att signalen har sämre räckvidd, åtminstone om det finns hinder i vägen.
802.11b
Redan samma år som 802.11a debuterade följde man upp med 802.11b. Här återgick man till 2,4 GHz-bandet, men höll maxhastigheten nere till 11 Mbit per sekund. I ungefär den här vevan började Wifi bli populärt och efterfrågat. 802.11b blev under flera år den dominerande standarden.
802.11g
2003 släpptes 802.11g, där man valde att ligga kvar på 2,4 GHz-bandet men höjde hastigheten till 54 Mbit per sekund. Det bästa av två världar, skulle man kunna säga.
802.11n
Nu börjar vi så smått närma oss vår samtid. Hela sex år efter att g-versionen hade lanserats – närmare bestämt 2009 – kom den första wifi-standarden som hade stöd för både 2,4- och 5 GHz-bandet. 802.11n var även den första wifi-standard som hade stöd för så kallad Multi Channel Access Points. Det innebär i korthet att man kan använda flera kanaler som inte riskerar att störa ut varandra. Varje kanal fick en kapacitet på hela 150 Mbps, och den sammanlagda kapaciteten blev hela 600 Mbps. Intresset för den här standarden var märkligt nog ganska klen initialt.
802.11ac (även känt som Wifi 5)
802.11ac är än idag en mycket vanligen förkommande standard. Den lanserades 2012 och kom med mängder av tekniska nyheter. Framför allt så höjde man hastighetsribban radikalt till 1,3 Gigabit per sekund och man lanserade även så kallad MU-MIMO-stöd. Förkortningen står för Multi User – Multi Input Multi Output och som medger att routern kan prata samtidigt med flera enheter, snarare än att adressera en åt gången. Det här ger avsevärt bättre prestanda om flera personer och flera enheter använder samma router, till exempel i ett hushåll. Idag, när så många produkter kopplas upp mot internet, så är det här mer eller mindre en grundförutsättning för att ditt nätverk ska upplevas som stabilt.
Wifi 6 (802.11ax)
Idag är det wifi 6 som är den senaste standarden, och det är också den första standard som officiellt får den enklare namnsättningen. Den lanserades 2019 och stödet har börjat dyka upp i såväl smartphones som datorer, även om långt ifrån alla är med på tåget. Här erbjuds en hastighet på 11 Gbit per sekund på både 2,4- och 5 GHz-banden, och i vissa fall även på 6 GHz-bandet. Köper du en produkt med Wifi 6-stöd så kommer du sannolikt att kunna dra nytta även av framtidens bandbredd under många år.
Wifi 6e
E som i "enhanced" eller "Extended" är en vidareutveckling av Wifi 6 som började dyka upp i routrar och enheter under början av 2021. Maxhastigheten är densamma som för vanliga Wifi 6. Skillnaden är att du numera har tillgång till 6GHz-bandet också. Tanken här är att enheter som är kompatibla med den frekvensen kan husera där istället, eftersom den frekvensen är mindre tätbefolkad än 2,4 eller 5 GHz-banden. På så sätt kan du få upp hastigheten, samtidigt som du öppnar upp utrymme på övriga band. Det bör nämnas att räckvidden är lite kortare än de andra två frekvenserna. Radiokommunikation funkar så, ju lägre frekvens desto längre räckvidd och tvärtom.
Några mer udda varianter:
802.11f - En standard för kommunikation mellan accesspunkter som återkallades 2006.
802.11ad - En udda typ av wifi som ger en hastighet på 7 Gbit per sekund i 60 GHz-bandet. Kräver mycket kort avstånd mellan enheterna samt fri sikt.