Guide: Bygga egen dator

Processorn/CPU

Processorn agerar som datorns hjärna. Den tar emot signaler/kommandon och skickar dem vidare till övriga komponenter i datorn, väldigt likt hur vår egen hjärna fungerar.

Här har du egentligen två val, AMD eller Intel. För en PC är de två tillverkarna i princip ensamma på marknaden. Sedan finns det en hel bunt olika modeller och generationer inom det att ta hänsyn till.

Intel kör i huvudsak med processorfamiljerna Celeron, Core och Xeon.

• Celeron är budgetsegmentet och är faktiskt ganska ovanligt som lös processor, även om det går att hitta. Istället återfinns den oftare i budgetdatorer.
• Core är deras standardprocessorer och kommer i klasserna i3, i5, i7 och i9. En Core i3 duger gott om du bara ska surfa, medan Core i5 kan duga gott till en billigare speldator. Core i7 är än mer kraftfull och bra för såväl spel som andra tunga uppgifter, medan Core i9 är de mer extrema lyxlirarna i sammanhanget.

Värt att notera är även dess generationer. Även om Intels processorgenerationer har en massa fina arbetsnamn är det siffrorna du kan kolla på. Börjar processornamnet på en nia är det nionde genrationens processor och så vidare. En Intel Core i5-10400F är således en i5-processor av tionde generation (senaste när det här skrivs) och siffrorna efter tian berättar vilken modell det rör sig om.

• Xeon är Intels server- och proffsprocessorer. Även om du kan bygga en dator med dessa behöver du ha väldigt specifika krav (och hög budget) för att det ska finnas en poäng med det.

AMD är ofta det lite mer prisvärda alternativet

• Ryzen är huvudfamiljen för AMD. De kommer i klasserna 3, 5 och 7. Likt Intels Core-familj är en Ryzen 3 bra för en budgetdator, medan Ryzen 5 och Ryzen 7 passar sig mer till spelande i olika nivåer.
• Threadripper återfinns även den i Ryzen-familjen. Här snackar vi däremot både prestanda och prislapp av den högre skolan.

När det kommer till val av processor finns det ett par saker att tänka på.

• Klockfrekvens. Anges i megahertz (MHz) eller gigaherts (GHz) och säger egentligen hur många beräkningar per sekund som kan utföras. Ska du främst spela på datorn är det här en viktig parameter, eftersom många spel prioriterar en hög klockfrekvens över många processorkärnor.
• Kärnor (Cores). Enkelt förklarat hur många processorer det sitter inuti den processor du köpt. Många videoredigeringsprogram eller andra tyngre applikationer är bra på att fördela lasten över flera kärnor, så är det ditt mål med datorn är det åt det här hållet du ska titta.
• Trådar (Threads). Vissa processorer har möjligheten att dela upp en processorkärna i två delar för att ytterligare fördela lasten. Inte lika effektivt som två separata kärnor, men åt det hållet. Ytterligare en viktig aspekt om ditt användningsområde ligger åt det hållet.
• Socket. Helt enkelt formen på processorns anslutning. Den är helt avgörande för vilket moderkort du kan använda. Både AMD och Intel har en rad olika formfaktorer här, så valet av processor och moderkort behöver gå hand i hand.

Bygger du en speldator, eller en dator som ska utföra mycket beräkningar av annan anledning, krävs en lite bättre processor med fler kärnor. För en speldator vill du ha så snabba kärnor som möjligt, det är sällan spel kan nyttja mutlicore (flera kärnor) fullt ut, vilket innebär att en supersnabb kärna är bättre i det scenariot än flera lite mindre snabba kärnor. Vill du bygga en dator som kommer göra många parallella beräkningar, som att köra kraftfulla beräkningsprogram osv, så vill du ha många kärnor och många trådar, så att du kan fördela lasten på den. Att fördela lasten över trådar är något som spel gör mindre bra, men även mindre viktigt då spel oftast är krävande på grafikkortsdelen istället.

Vill man bara ha en surf- eller pluggdator är det inte lika viktigt utan kan man kan ta det billigare alternativet då det inte kommer vara lika prestandakrävande.

Grafikkort

Att välja grafikkort kan vara en djungel utav olika märken och produkter. Vad du väljer beror på hur stor roll grafiken spelar i det du ska använda datorn till.

Grafikkortet spelar en viktig roll när man ska köra spel eller syssla med 3D-rendering, alternativt andra grafiktunga uppgifter. Då väljer du ett kraftfullt grafikkort. Är det istället en surfdator - eller en affärsdator där du kommer syssla mycket med Excel och liknande - kan du gå på ett integrerat grafikkort, alternativt ett lite enklare dedikerat sådant.

Även här är det två tillverkare som dominerar: Nvidia och AMD, den senare i form av Radeon. Precis som hos processorer är AMD Radeon det mer plånboksvänliga alternativet, medan Nvidias GTX eller RTX är dyrare, men ofta med högre prestanda.

Så vad är skillnaden mellan ett budgetkort och de med astronomiska prislappar? När det gäller spel, som är enklast att jämföra, handlar det om hur detaljerad grafik du kan ha och hur många effekter som kan ritas upp samtidigt. Din bildskärm bestämmer hur hög maxupplösning du kan ha och ju fler pixlar där, desto mer jobb för grafikkortet.

Fördelen med spel på en PC är att du kan modifiera grafiken i ganska stor utsträckning. Både upplösningen som ska visas på skärmen och hur mycket effekter som ska finnas med, samt såklart hur fort det går (vilket i gamingtermer heter FPS eller frames per second, bilder per sekund). Det gör att du kan spela de senaste spelen även med ett billigt grafikkort. Däremot kommer du då att få skruva ner grafikdetaljerna en del och bilden kanske inte flyter på lika mjukt. Dessutom kommer du behöva uppgradera grafikkortet allt eftersom nyare spel börjar kräva mer. De dyrare korten klara såklart i allt större utsträckning av såväl högre upplösning som fler detaljer och fler bildrutor per sekund, även för tyngre spel. Lägger du lite extra pengar på grafikkortet kommer det även kunna hänga med länge, även om nyare spel kräver mer.

En annan aspekt av det hela är strömförbrukningen. Ju fetare grafikkort, desto hungrigare. Av den anledningen är faktiskt grafikkortet den enskilt största faktorn du ska ta hänsyn till när du väljer nätaggregat. Strömkraven för respektive kort hittar du på tillverkarens hemsida.

Slutligen. Flera grafikkort. Det går i många fall att använda sig av två identiska grafikkort för att ytterligare öka prestandan något. Det dubblerar såklart kostnaden för själva grafikkortet och innefattar även att du behöver köpa en bryggkontakt mellan dem, samt ett dubbelt så kralligt nätaggregat såklart. Dubbla grafikkort går, men är betydligt krångligare att installera och ger för det mesta inte en dubblerad grafikkapacitet, åtminstone inte i spel. Helt enkelt något för den mer entusiastiska delen av entusiastmarknaden.

Moderkort

Moderkortet är ett centralkort och en utav datorns viktigaste delar. Man skulle kunna säga att moderkortet agerar som datorns ryggrad då det är det som binder ihop alla komponenter.

Det är på moderkortet du monterar processorn, RAM-minnet, grafikkortet, eventuella extrakort och även ansluter alla hårddiskar och tillbehör.

Det finns några steg du kan följa för att hitta ett moderkort som passar dig.

• Processor. Som tidigare nämnt går processor och moderkort hand i hand eftersom moderkortet måsta ha rätt socket, eller "kontakt", för processorn. Börja i den änden helt enkelt.
• RAM. Arbetsminnet i datorn måste anpassas till moderkortet. Stödjer moderkortet DDR4-minnen är det vad du ska ha, eftersom exempelvis DDR3-minnen inte ens passar i kontakten. Kommer du inte ägna dig åt överklockning lönar det sig även att kolla hur snabba minnen som stöds och anpassa minnet efter det. Klarar moderkortet i grunden av minnen i 2 400 MHz finns det ingen anledning att ösa på med minnen i 3 600 MHz helt enkelt.
• M2 och SATA. I dagsläget används i stort sett aldrig interna DVD-spelare, vilket gör att SATA-kontakterna nästan utseslutande är för hårddiskar och SSD-diskar. Den senare av dem kan även monteras i kontakten M2, vilket är betydligt snabbare (men också betydligt färre av än Sata-kontakter). Kolla vad moderkortet har stöd för, köp M2-diskar för att lagra operativsystemet på och SSD eller hårddiskar av större format för Sata-kontakterna.
• PCI-e. PCI express är anslutningarna för tillbehörskort, numera främst grafikkortet. Medan det är väldigt ovanligt att ett kort kommer utan det behöver du ändå se till så att det finns en PCI-e X16-plats om du ska stoppa in ett extra grafikkort.
• Formfaktor. ITX (mini), mATX (litet), ATX (standard) och eATX (stort) är de vanligaste fysiska storlekarna på moderkort. Det finns kort i alla storlekar som funkar att bygga datorer med, men ofta med olika många anslutningar. Större kort ger dig mer utrymme att jobba på (montera dator kan vara trångt nog som det är) och är samtidigt viktigt när du väljer chassi till datorn.

Moderkort kommer i alla prisklasser. Om du inte planerar att överklocka (trimma) din dator eller använda den som speldator kan man välja ett något billigare alternativ.

Chassi

Chassit är datorns hus/skal. Det finns chassin i alla möjliga storlekar, och här har du möjlighet att anpassa datorn exakt efter dina behov. Är det så att du vill ha möjlighet att bygga ut eller har komponenter som är större i storlek är det alltid bättre att köpa ett lite större skal, alternativt ett lite för stort chassi, så att du alltid har plats för mer.

Vet du istället exakt vad du ska stoppa in i datorn och vill ha en så kompakt dator som möjligt kan du köpa ett som är anpassat efter hårdvaran.

Viktigt här är såklart att se till så att chassit har stöd för det moderkort du tänkt använda. Datorlådor byggs i regel efter en formfaktor, men klarar alla under den. Ett chassi med stöd för ATX-moderkort har därmed oftast stöd för mATX och ITX också, men inte det större eATX.

I dom flesta chassin ingår fläktar vilket är fantastisk för då är det en mindre sak att tänka på. Värt att tänka på är att billigare chassitillverkare använder billigare fläktar vilket medför högre ljudvolym, vilket kan bli ett störningsmoment när du använder datorn. Det brukar även gå att stoppa in fler fläktar än de som ingår. Det kan du däremot vänta med och se hur kylbehovet för din dator ser ut.

Vissa vill använda sig utav vattenkylning. Det är en dyrare variant än lyftkylning, men vatten i sig är bättre på att kyla än vanliga fläktar och i vissa fall där man överklockar(trimmar) sin dator så är vatten att föredra då man inte vill överhetta komponenterna. Men med vatten finns såklart risker och är det ditt första bygge så är det nog klokt att börja med fläktar om det inte är så att du vill uppnå en väldigt hög prestanda och vill ta risken, för vatten och elektronik vet vi alla att dom inte spelar bra tillsammans. Vill du ändå köra på vattenkylning, antingen i färdigt kit eller lösa delar, behöver du ha ett chassi som har plats för de radiatorer du tänkt använda.

En annan aspekt är ljuddämpning och belysning. Vissa chassin är byggda för att vara så tysta som möjligt, med olika lösningar för ljuddämpning. Är det viktigt för dig ska du såklart kolla efter det. En annan vanlig funktion, särskilt inom gamingdatorer, är belysning. Har du fläktar och komponenter med olika sorters belysning inbyggt vill du antagligen visa upp det och ska såklart titta efter chassin med genomskinlig sida så att allt syns.

Hårddisk

Hårddisken agerar som datorns minnesbank, den lagrar viktiga filer såsom operativsystem och personliga filer.

Idag finns det i praktiken tre olika lagringstyper för stationära datorer:

• Hårddisk. Den gamla klassiska mekaniska hårddisken lever än. Idag är det en ganska långsam lösning i jämförelse med moderna lagringsalternativ, vilket påverkar allt från hur snabbt datorn startar till hur snabbt program kommer igång och hur fort filer kan flyttas. Fördelen med dem är att du kan få enorma mängder utrymme för förhållandevis lite pengar. Ska du lagra stora filer på datorn kan det därför vara en idé att köra någon eller några hårddiskar som sekundär lagring.
• SSD. Solid State Drive är enkelt förklarat ett minneskort för datorn istället för snurrande hårddiskplattor. Det ger en enormt mycket snabbare lagring än mekaniska hårddiskar och förkortar starttiden rejält för både operativsystemet och program. Däremot är en SSD betydligt dyrare per gigabyte än en mekanisk hårddisk.
• M2. M2 är ingen ny lagringstyp i sig, utan en SSD med en ny kontakt mer eller mindre. Den medger ännu snabbare lagring och därmed generellt högre hastigheter.

En klok idé är att satsa på en SSD i någon form för att installera operativsystemet och eventuellt program på. Då får du en datorn som startar fort och startar program snabbt. Har du behov av lagring i större mängder kan du lösa det med en extra SSD eller en mekanisk hårddisk, beroende på dina behov.

Många använder även externa hårddiskar, exempelvis USB-hårddiskar, för att enkelt få mer utrymme i sin dator. Dock rekommenderas inte detta som permanent lösning, om man har tänkt att lagra spel eller liknande på den hårddisken, då det inte har samma kapacitet eller snabbhet som exempelvis en fast hårddisk har.

Molnlagring är också väldigt populärt. Många väljer att lagra sina filer på Google Drive, Dropbox, Onedrive eller liknande lagringslösning på internet, och betalar en mindre månatlig summa för detta. Fördelen med detta är att man inte förlorar sina filer om datorns hårddisk, eller den externa hårddisken, går sönder. Kostnaden för en sådan lösning är oftast minimal, till och med gratis upp till vissa storlekar.

RAM/Internminne

RAM-minnet är helt enkelt datorns minne och dess kapacitet att hantera flera samtidiga program. Ju mer RAM du har desto mer klarar datorn att ta hand om samtidigt, såsom att exempelvis ha flera program igång. Här är det i första hand två faktorer att ta hänsyn till, storlek och hastighet.

I de flesta fall har moderkortet två eller fyra platser för arbetsminnet, ibland mer beroende på moderkortets storlek. Det gör att du kan börja i liten skala och sedan uppgradera allt eftersom.

Liksom processorsocket och liknande är det viktigt att du köper rätt sorts minnen. Ett moderkort har bara stöd för en sort minnen, exempelvis DDR4 och de andra passar helt enkelt inte. Byter du arbetsminne i en bärbar dator, eller bygger en riktigt liten stationär dator kan du även stöta på SODIMM-minnen. De kommer i de vanliga minnestyperna, DDR2, DDR3, DDR4 eller liknande, men är lite mindre. Håll koll på vad ditt moderkort stödjer helt enkelt.

Mängden minne då? Ju mer desto bättre såklart, men också dyrare. Fyra gigabyte kan anses ganska snålt i dagsläget, medan åtta gigabyte är en ganska bra standard. För lite mer andrum och för speldatorer bör du titta åt 16 gigabyte eller mer.

Samtidigt finns det olika hastigheter och latency hos RAM-minnen. Är du ute efter att bygga din första dator är det en aning överkurs och inte lika inverkande på prestandan som mängden minne. Kolla vad moderkortet har stöd för när det kommer till hastigheten på minnen och köp därefter.

Skillnaden på DDR2, DDR3, DDR4 och DDR5

Nuförtiden använder man DDR-minnen när man bygger datorer. Precis som alla andra komponenter i datorns så utvecklas RAM-minnena år för år och DDR är vidareutvecklingen av den SDRAM-teknik som användes på 90-talet.

Ju högre siffra i slutet desto senare generation och desto bättre prestanda. Senare generation innebär snabbare minnen, bättre strömhantering och överlag högre prestanda. I dagsläger är det DDR4 som är standard, särskilt om du ska bygga en stationär dator. Samtidigt kan du inte snåla till det och köpa ett billigt DDR2 eller DDR3-minne till din nya dator, eftersom kontakterna ser annorlunda ut och de helt enkelt inte stöds av moderkortet.

DDR5 är den kommande generationen som ska släppas under 2020. Den kommer att dubbla bandbredden samtidigt som den är ännu mer strömsnål än föregångaren DDR4.

Tänk på att det inte finns kompatibilitet mellan de olika generationerna.

Återigen: Moderkortet måste klara av den typ av RAM du väljer. Det finns ingen anledning att välja DDR4 om moderkortet har plats för DDR3.

Kylning, kylpasta och ljudnivå

Datorkomponenter blir hysteriskt varma och om de inte kyls hinner de dö överhettningsdöden innan du knappt hunnit trycka på startknappen. Därför behöver de kylas. Olika komponenter i olika utsträckning.

• Processorn är viktigast, mest eftersom kyllösningen inte kommer förmonterad här. I många fall ingår en fullt funktionsduglig processorfläkt i paketet när du köper en processor. Samtidigt finns det prisvärda processorfläktar att köpa löst som både kyler bättre och är tystare.
• Grafikkortet kommer med inbyggd kyllösning. Så om du inte har dille på att skruva i saker och vill sätta dit din egen vattenkylning på grafikkortet räcker de fabriksmonterade fläktarna och kylflänsarna gott.
• RAM-minnena behöver i regel ingen aktiv kylning själva. Snabbare minnen blir varmare, men kommer då också oftast med förmonterade kylflänsar för syftet.
• Moderkortet klarar sig i regel även det med vad som finns inbyggt. Antingen passivt via kylflänsar, eller aktivt med inbyggd fläkt.
• Hårddiskar och SSD-diskar brukar som regel inte behöva någon extra kylning utöver den vanliga luftgenomströmningen. Undantaget brukar vara snabbare M2 SSD-diskar, som då kommer med kylfläns förmonterad.
• Chassit är istället en viktig del i datorns allmänna temperatur. Chassifläktarna ser till att varm luft lämnar insidan av datorn snabbt, samtidigt som det sugs in svalare luft utifrån. Det går även att montera fläktar för att blåsa in kall luft i större utsträckning än vad "självdraget" åstadkommer. Tänk bara på att varm luft stiger uppåt, så utblås ska sitta högt upp i datorn, medan insuget sitter längre ner. Alternativ kan fläktarna frampå chassit suga in luft, medan bakre och övre fläktar sköter utblåset.

I samtliga fall när det gäller fläktar kan du titta på såväl luftflödet som ljudnivån. Många fläktar kan kontrolleras via mjukvara för att anpassa hastighet och ljudnivå beroende på situation eller temperatur, men att köpa tystgående och effetkiva fläktar från början hjälper såklart. Sitter du med headset på kanske du inte bryr dig om ljudnivån på datorn. Men ska du sitta och jobba i tysthet utan hörlurar är det absolut en faktor att ta hänsyn till.

Alternativet vattenkylning får ses som en smula överkurs i många fall. Är du nybörjare på datorbyggen eller inte har några större planer på att överklocka datorn kan du hoppa över det. Samtidigt säljs det idag färdiga kit för processorkylning. I ett sånt sitter kylblocket för processorn ihop med radiator, fläktar och pump redan i förpackningen, vilket underlättar bygget avsevärt.

Sist men inte minst är det lätt att glömma bort kylpasta till processorn. Det är en billig del av hela datorbygget, men väldigt viktig för att processorn ska kunna kylas. Kylpastan appliceras mellan processorn och processorkylaren och hjälper till att avleda värmen från processorn upp till kylaren.

Nätaggregat

Man skulle kunna säga att aggregatet är datorns hjärta. Det är den som tillgodoser ström till alla komponenter i datorn. Nätaggregaten kommer i olika klasser som anger hur effektiv strömhanteringen är. Helt enkelt hur mycket av strömmen som går in i nätaggregatet som går ut till komponenterna. Här finns klasser som bronze, gold, platinum och så vidare och ju ädlare metall i namnet, desto bättre (men också högre prislapp). Kolla efter nätaggregat i åtminstone Gold-klassen.

Ett sidospår är nätaggregatets formfaktor, helt enkelt hur stort det är och var det passar. Det står tydligt i specifikationen för det chassi du väljer, men är i de flesta fall av ATX-typ även det. Formfaktorn avgör även vilka kontakter nätaggregatet levereras med.

Här är det också relativt viktigt att veta vad man vill använda datorn till och vad ens övriga komponenter kräver. Oftast köper man ett lite mer kraftfullt aggregat för att vara på säkra sidan, men har man en stram budget tjänar man alltid på att räkna ut hur mycket ström man behöver. Gör man en snabb googling kan man lätt hitta färdiga program som räknar ut det åt en, vilket är otroligt smidigt. Ett exempel hittar du här.

Såväl processorer som grafikkort har tydliga specifikationer på hur mycket ström de vill ha. Eftersom de två är de mest strömhungriga bitarna bör du anpassa nätaggregatet därefter.

En annan sak som kan vara värt att tänka på är modulära nätaggregat. Förr i tiden satt nätaggregatets samtliga sladdar fast monterade och de du inte använde blev helt enkelt hängande. Ett modulärt nätaggregat har alla eller de flesta av sladdarna lösa och ansluts med kontakter på nätaggregatet. På så vis behöver du bara koppla in de sladdar som behövs, vilket ger mindre bråte som hänger i vägen inuti datorlådan.

Nätverkskort

Nätverkskortet är komponenten som sköter nätverken, såsom det lokala nätverket och internet. Det är ofta inbyggt i moderna moderkort, och inget man idag generellt köper till och stoppar in om man inte har särskilda behov. Majoriteten av dagen av moderkortet har dessutom Gbit-nätverk.

Enda anledningarna att stoppa in ett externt är om man av någon anledning behöver utöka antalet nätverksuttag eller har speciella behov i form av exempelvis DAC-kontakter istället för RJ45. Det kan vara om du exempelvis ska använda datorn som server.

Nätverkskortet är heller ingen bärande faktor för att datorn ska fungera.

Kostnad bygga dator

Ovan ser du de delar du behöver för att bygga en PC. Priset, som du ser utifrån exempelprodukterna ovan, kan hamna på allt från 3 500 kronor ända upp till 80 000 kronor beroende på vad du bestämmer dig för att köpa. Vilket är helt fantastiskt. Det öppnar upp möjligheter för nästan vilken budget som helst. Dessutom kan du uppgradera den i takt med att ditt behov av bättre prestanda ökar, och det trillar in mer pengar i plånboken.

Att bygga sin egen PC är det förmodligen det bästa sätt för att skräddarsy exakt de behov som du har, både nu och i framtiden.

Tillbehör: Bildskärm

Till själva datorn behöver du sedan en bildskärm, eller datorskärm som det också kallas. Det är kort och gott skärmen som ger dig bilden från datorn. Utbudet av skärmar är en djungel av olika märken och storlekar, så det kan vara svårt att veta vart man ska börja (vårt test av sådana är en jättebra start).

Ska du bara jobba vid datorn är det främst storleken du kan bekymra dig om. Storlek och upplösning på skärmen gör det bekvämare att arbeta med det du ska. Har du mycket igång samtidigt kanske det kan vara en idé att titta på en extra bred skärm, alternativt två skärmar bredvid varandra.

Skärmar kan även vara olika snabba, vilket du behöver bekymra dig om när det kommer till spel. Bygger du en speldator är det bättre att gå på en skärm med 144 hz eller 244 hz bilduppdateringshastighet, och som har låg responstid, då den helt enkelt uppdaterar information i ett snabbare tempo vilket ger en mer klar bild med bättre flyt i. Det är viktigt i situationer där man till exempel vänder sig väldigt snabbt, en skärm med längre responstid eller lägre hz tenderar att ge suddig bild i dessa situationer.

Spelskärmar har också ofta stöd för adaptive sync, helt enkelt att uppdateringshastigheten ändras beroende på vad som händer på skärmen, vilket ger en bättre upplevelse. Radeon-grafikkort kör med tekniken Freesync för detta, medan Nvidia har G-sync. Vill du utnyttja de teknikerna ska såklart ha stöd för det i skärmen.

Om ni köper en 144-hertzsskärm eller 240 hz så glöm inte att ändra i bildskärmsinställningarna i Windows så att datorn har 144/240 hertz inlagt. Som standard är den inställd på 60 hz.

Mus och tangentbord

Dina främsta verktyg för att interagera med datorn behöver såklart vara anpassade för ändamålet. Medan "första bästa" absolut fungerar för såväl spel som arbete blir allt betydligt mer njutbart med bra grejer. Samtidigt kan det vara en idé att börja med något som du kanske redan har hemma. Dels för att övriga komponenter redan har kostat en slant och dels för att komma igång fortare.

Men när det väl är dags för lite mer rejäla doningar är det en god tanke att titta på ditt behov och såklart budget. Kanske vill du ha trådlöst för att slippa sladdtrassel? Alternativt kör du tangentbordet med sladd eftersom det ändå ligger hyfsat still och musen trådlös.
Har du främst tänkt använda dator till att spela på finns det givetvis en rejäl flora av gamingmöss och gamingtangentbord som på olika sätt är anpassade för ändamålet. Vill du göra lite av varje med datorn fungerar ju alla möss och tangentbord i grunden på samma sätt, så oavsett om det står gaming på dem eller ej så kan du ju spela på dem.

Har du behovet, eller bara vill förebygga, finns det såklart en stor variation av ergonomiska möss och tangentbord. De ergonomiska tangentborden brukar ofta vara något upphöjda i mitten och/eller uppdelade mellan en höger- och vänsterhalva för att göra skrivandet mer skonsamt. Ergonomiska möss är däremot en helt annan femma, där du nästan får känna dig fram vad som funkar bäst. Antingen är de bara lite större och "formgjutna" efter en hand för att vara bekvämare att använda. Eller så är de vertikala, styrs med en stor kula på ovansidan eller består av en rörlig pinne nedanför tangentbordet. När det kommer till att styra muspekaren finns det en hel del olika alternativ att välja mellan.

Ljudet

Ljud är lätt att glömma bort när du ska bygga din egen dator, men också väldigt enkelt att lösa.
I stort sett alla moderkort för konsumentmarknaden kommer med riktigt bra ljudkort inbyggda och anslutningarna på dessa är vanliga hörlurspluggar. Om du inte har ett par datorhögtalare sedan tidigare går det alltså utmärkt att bara trycka in ett par trådbundna hörlurar (förutsatt att sladden räcker).

Vill du kunna vara med på jobbmöten behöver du såklart en mikrofon. I många fall fungerar ett vanligt trådat mobilheadset, men det blir betydligt bekvämare under längre stunder (och bättre ljud för det mesta) med ett riktigt datorheadset. Här finns det såklart allt mellan högt och lågt, både för ljudet du hör och mikrofonen som plockar upp ditt tal. Generella regeln, precis som med hörlurar i allmänhet, är att en högre prislapp oftast ger bättre ljud. Sedan kan du fundera på om du vill ha headset med sladd eller trådlöst. Ska du spela mycket eller titta på film finns de även headsets med olika nivåer av surroundljud inbyggt.

Vill du ha högtalare går det såklart också. Datorhögtalare kopplas vanligen in till hörlursutgången och till elnätet (för att driva deras inbyggda förstärkare, eftersom moderkorten inte har något sånt inbyggt). Alternativt kopplas vissa in via USB-kontakten.
Högtalare för datorer är numera mestadels 2.0 (höger/vänster) eller 2.1 (höger/vänster och separat bashögtalare). Surroundsystem för datorer finns, men är inte alls lika vanliga som de var för några år sedan.

Kamera, kontor och kontroll

Du kanske planerar för en karriär inom streaming eller Youtube? Eller så kanske du helt enkelt kommer att använda datorbygget i jobbet och behöver kunna vara med på videosamtal för det.
Till skillnad från bärbara datorer, där det i stort sett alltid sitter en webbkamera integrerad, behöver du en separat kamera för de flesta stationära datorer. De kameror som säljs idag är ofta av typen att du klämmer fast dem på ovansidan av skärmen, men de finns även de mer klassiska på separat fot.
I många fall finns mikrofon och ibland även en lite högtalare inbyggt för att du ska ha allt som behövs för videosamtal. I annat fall kan du köra allt ljud via headset, eller kanske datorns högtalare och en separat mikrofon. Allt beroende på vilken nivå du vill lägga dig på.

Ett annat tillbehör som inte krävs för att datorn ska funka, men som kan vara behändigt både ur privat synvinkel och om du bygger dator för ett hemmakontor, är en skrivare. Även här finns en uppsjö valmöjligheter.
Vill du skriva ut mycket bilder är bläckstråleskrivarna att föredra, även om deras patroner inte håller så länge. Skriver du mest ut text och vill slippa byta patroner så ofta är istället en laserskrivare att föredra.
Sedan finns det såklart olika storlekar beroende på vad du har plats med, olika funktioner. Det biten utgörs både av anslutningen i form av sladd, wifi, bluetooth och liknande. Vidare kan du även titta på multifunktionsskrivare (finns både som laser och bläckstråle), om du har behov av kopiator och skanner.

Vill du spela spel, men trivs inte med mus och tangentbord, kan du alltid skaffa en spelkontroll. Medan det finns specialkontroller, som rattar eller joysticks, är det vanligaste numera att du skaffar samma kontroller som säljs till Xbox One eller Playstation 4. Den senare kräver att du har Bluetooth, medan Xbox-kontrollen kan köpas i PC-utgåva med mottagare inkluderad.