Testpanelen testar: Digitalkameror

En digitalkamera använder ingen film för att fånga bilden, utan är istället försedd med en bildsensor. Denna bildsensor är uppbyggd av ett antal bildpunkter och den bildinformation som fångas av dessa bildpunkter används för att skapa en bild med ett visst antal pixlar. Bilden lagras vanligtvis på ett minneskort i kameran och kortets storlek avgör hur många bilder som får plats innan man måste tömma det - alltså föra över bilderna till en dator.

TEXT & SAMMANSTÄLLNING: OLA LARSSON

Pixlar

Idag finns det digitalkameror med allt från 300 000 (640x480) till 14 miljoner pixlar på marknaden. En digitalkamera med 1 miljon pixlar kallas för 1 megapixelkamera och majoriteten av de kameror som säljs idag ligger i spannet mellan 2 till 5 miljoner pixlar. Nu är inte antalet pixlar lika med kvaliteten på bildresultatet. Drar man parallellen till den analoga kameravärlden skulle det betyda att alla kameror - från den enklaste fixfokusmodell till den mest avancerade systemkamera med den exklusivaste optik - tar lika bra bilder om man stoppar samma film i dem - då bildsensorn i en digitalkamera i princip motsvarar filmen i en analog kamera. Detta innebär att en 3 megapixelkamera av hög kvalitet kan ta betydligt mycket bättre bilder än en 4 megapixelkamera av sämre kvalitet.

Tre viktiga delar

Om man på ett enkelt sätt skall förklara hur en digital kompaktkamera är uppbyggd och vad som är viktigt att tänka på vid ett köp kan man säga att den är konstruerad av tre olika och sinsemellan lika viktiga delar; bildsensorn, optiken och bildbehandlingen. Precis som fallet är, och kanske var som mest för ett antal år sedan, inom stereovärlden så är det lätt att "branschen" hamnar i ett slags sifferkrig kring en av parametrarna - i stereovärlden "hur många watt?" och i digitalkameravärlden "hur många pixlar?" De flesta konsumenter, i varje fall de med fotovana, förstår också att det förutom pixelantal är av betydelse hur optiken är utformad för att få ett gott bildresultat. Och optiken kan också i viss mån beskrivas i siffror - ljuskänsligheten är si och så och zoomomfånget är så här - och man kan också bilda sig någon slags uppfattning genom att titta på hur objektivet ser ut. Dessa två delar består av hårdvara, vilket i sig vanligtvis är enklare att beskriva än den tredje delen; bildbehandlingen - som är en kombination av hård- och mjukvara. Här är det många parametrar att hålla reda på - kamerans processors kapacitet, mjukvarans uppbyggnad, JPEG-filens storlek kontra komprimeringsgrad etcetera. Att det är skillnader på tillvägagångssättet mellan olika kameror är solklart, till exempel så är de olika snabba och skapar olika stora JPEG-filer trots att antalet pixlar i bilden är identiskt.

Zoom

Digitalkameror med optisk zoom fungerar precis som analoga zoomkameror, medan de med digital zoom endast beskär bilden och förstorar den beskärda delen, vilket innebär att upplösningen sjunker. Denna beskärning kan i regel göras på ett bättre sätt med ett bildbehandlingsprogram i en dator.

Snabbhet

För några år sedan tog det inte sällan mer än tio sekunder från det att man startade digitalkameran till det att man kunde ta bilden, och man kunde sällan ta flera bilder i snabb följd. Nu har starttiden förkortats till ungefär en sekund för flera kameror och tiden mellan bildtagning har också förkortats avsevärt i många nya kameror.

Bildbehandling

Det finns kameror med tre miljoner bildpunkter som skapar JPEG-filer som är cirka 1,5 MB stora (kamera X) och det finns de som skapar JPEG-filer som är 400 kB stora (kamera Y), och varför det är på det viset är inte helt enkelt att reda ut. Det kan vara som så att bilderna från X håller en högre kvalitet eftersom de inte är lika hårt komprimerade, men det kan också vara som så att Y komprimerar på ett noggrannare sätt vilket gör att bilden blir lika bra. Det kan gå snabbare att ta flera bilder i rad med X då den inte komprimerar så hårt, men å andra sidan kan Y ha en kraftigare processor som behandlar data snabbare. Helt klart är att bildbehandlingen, och annat som har med processor och mjukvara att göra, är ett område som tillverkarna satsar på. Det kommer ut nya kameror som är snarlika sina föregångare (ibland också med samma antal pixlar) men som är förbättrade på ett flertal punkter.

Bilder

En av de största fördelarna med en digitalkamera är att man på kamerans display direkt kan se om bilden man tog blev bra, och blev den inte det så kan man direkt ta en ny. Har man ett litet minneskort i sin kamera gör man klokt i att först ta bort den dåliga bilden. Och i och med att det inte kostar något att fotografera med en digitalkamera så är den perfekt för den som vill experimentera med kamerans olika inställningar, med olika bildvinklar och så vidare. När man sedan tankar över bilderna till en dator kan man enkelt se vilka bilder som är värda att behålla - och kanske skriva ut på sin skrivare eller lämna in till fotobutiken för utskrift.

Testet

Digitalkamerorna som testades av de fem personerna i Expertpanelen (varje kamera testades individuellt av mellan tre till fem personer) var följande:

Ett antal egenskaper bedömdes och ett helhetsintryck av produkten skrevs ner. De egenskaper som betygsattes (med skalan 1-5) var dessa:

  • Användarvänlighet
  • Utseende/design
  • Bildkvalitet
  • Tillförlitlighet (känns produkten gedigen)
  • Display
  • Avtryckarfördröjning
  • Menyer
  • Datafunktioner (föra över bilder till datorn etcetera)
  • Bära med sig
  • Tillbehör (det som medföljer)
  • Pris (rimligt eller ej för denna produkt)

Resultat

När resultatet räknats samman stod det klart att snittbetyget blev som högst 4,09 och som lägst 3,00. Den digitalkamera som vann testet var Canon Digital Ixus 400 - tätt följd av Casio Exilim EX-Z4 och Pentax Optio 555.

  1. Canon Digital Ixus 400 (4,09)
  2. Casio Exilim EX-Z4 (4,00)
  3. Pentax Optio 555 (3,81)
  4. Minolta Dimage G400 (3,44)
  5. Olympus C-750 (3,12)
  6. Fujifilm Finepix S5000 (3,12)
  7. Olympus C-50 (3,10)
  8. Hewlett Packard Photosmart 945 (3,00)