PriceRunner Digital Life
Välkommen till PriceRunner Digital Life – full koll på den digitala världen
4

Vackert Capcom!

Street Fighter 4

Snart tolv år har gått sedan senaste delen i världens mest kända fightspelserie släpptes. Det kan kännas otroligt med tanke på att det släpps minst ett par versioner av Street Fighter varje år i form av samlingar och återutgivningar. Nu är det alltså dags att visa att gammal är äldst och att en “Shoryoken” är allt som behövs för att sätta ner foten 2009.

Man ska inte underskatta betydelsen av Street Fighter för modern spelkultur och få spel hade sett ut som de gör utan det massiva arvet från den idag legendariska spelserien. Nästan alla som idag kallar sig gamers har någon gång dragit en omgång “Ryo vs. Blanka” med en kompis, spenderat hela veckopengen i den lokala arkaden eller gjort sig ovän med halva kvarteret efter att slängt grannens handkontroller i väggen. Frågan är om det simpla upplägget med tre sparkar respektive tre slag och en handfull specialattacker kan stå sig mot dagens spektakulära motsvarigheter?

Capcom kommer inte vapenlösa till striden utan har beväpnat sig med årets hittills mest iögonfallande grafiska design. Spelet ser oanständigt bra ut och de som tycker något annat har helt enkelt fel. Designens koncept har baserats på tjocka, japanska penseldrag som fullkomligt skvätter ut svart bläck över skärmen samtidigt som Ryu kastar ur sig ett ursinnigt “Shouryoken”! Detta är cel-shading på rätt sätt och de animationer som används är perfekt avvägda för att följa spelets ursprungliga tempo från tiden då karaktärerna hade två till fyra bilder per rörelse. Vi har alltid vetat att Capcom har kompetenta grafiker, men detta är det visuellt mest intressanta de skapat sedan Okami. Men varför ha de valt att använda så billiga och fula introfilmer istället för att använda sin vackra grafikmotor?

Som bekant har Capcom valt att prova sina vingar ännu en gång i tre dimensioner, den här gången håller de sig dock på säker mark eftersom upplägget är näst intill identiskt med det klassiska “Street Fighter II”. En handfull nya karaktärer finns med i repertoaren och de är samtliga välbalanserade tillskott till de gamla kämparna. Det märks att utvecklarna haft både tid och energi att finslipa balansen mellan nytt och gammalt. Man ändå kan tycka att vissa av de äldre kämparna kunde begåvats med några nya rörelser, särskilt då de varit näst intill identiska sedan 1992. Allt är däremot inte gammal skåpmat. Bland de mest uppenbara nyheterna finns Focus attacks. De är laddande attacker som alla karaktärer kan genomföra med en enkel knappkombination. Det är relativt långsamma kraftutlösningar som tar respektabel tid att landa, men med rätt timing kan de göra ödesdiger skada. Kraftmätarna har även de några nyheter: en för skada och en för träffar. När din mätare för skada fylls upp uppenbaras möjligheten till Ultracombo, vilket kan vända en till synes förlorad match.

När dammet väl lägger sig efter en runda kan jag inte ruska av mig känslan att Street Fighter med tiden blivit svårtillgängligt för alla de som inte spelar på marginaler. Vi är idag bortskämda av Tekkens förföriska mainstreamkontroll, och förväntar oss att skjuta iväg en combo på 14 slag genom att repetitivt trycka på en och samma knapp. Dessutom är det alldeles för svårt att i stridens hetta dra av en specialcombo med styrkors. Naturligtvis ska Street Fighter helst spelas med en arkadsticka, men hur många har en sådan hemma? SF är alltså inte längre ett spel för folket, det har det inte varit på minst ett decennium och det respekterar jag. Devil may cry som släpptes 2008 hade även det sålt bättre med mer lättillgänglig kontroll och jag gillar att ett sådant här stort bolag fortfarande producerar spel för hardcorespelare.

Annons

Personligen hade jag gärna sett att Capcom vågat utveckla spelet mer istället för att endast jobba med grafiken. Nu är det i mångt och mycket samma spel som Street Fighter HD, vilket jag laddade hem på PSN förra veckan för en femtedel av priset. Den enda skillnaden här är grafiken. Det är för all del inte dåligt, bara väldigt konservativt. Alldeles för många utvecklare använder meningen “Don’t fix what isn’t broken” som ett skäl att släppa i princip samma spel igen med ny kostym. Det är synd att Capcom är en av dem.

Vackert Capcom!

Snart tolv år har gått sedan senaste delen i världens mest kända fightspelserie släpptes. Det kan kännas otroligt med tanke på att det släpps minst ett par versioner av Street Fighter varje år i form av samlingar och återutgivningar. Nu är det alltså dags att visa att gammal är äldst och att en “Shoryoken” är allt som behövs för att sätta ner foten 2009.


4
Vi diggar
  • Enormt balanserat karaktärsgalleri
Vi dissar
  • Utvecklingen på serien är minimal
Visa kommentarer / Kommentera nu
Vackert Capcom! - Street Fighter 4
PriceRunner Digital Life
Framtidsvägen 16 Växjö, Kronoberg 351 96
Phone: 0470 - 72 47 17