PriceRunner Digital Life
Välkommen till PriceRunner Digital Life – full koll på den digitala världen
4

Punch Out

Jag var en av dem som kände stor besvikelse när jag spelade Wii Boxing för första gången. Visst var det kul att vifta med pinnar, men det var knappast något nytt Punch Out.

Punch Out har aldrig handlat om att hamra med knytnävarna tills svetten pölar sig i handflatorna, snarare har det handlat om att metodiskt knäcka mönster så intrikata att de till en början känns hopplöst slumpartade. I och med att motståndarnas mönster sakta klarläggs övergår de till att kännas logiska för att slutligen kännas helt förutsägbara. Tillfredsställelsen av att golva ett överdimensionerat muskelberg efter många timmars nötande har aldrig överträffats.

Ett fulländat koncept
Trots att den första inkarnationen av Punch Out till Nintendo var nyskapande och näst intill perfekt, förfinades konceptet ytterligare i uppföljaren Super Punch Out som faktiskt var bättre på samtliga punkter: fler snillrikt detaljerade karaktärer än någonsin, fler kraftfulla superattacker och större variation. Dessutom gick spelet faktiskt att klara, eftersom den sadistiska slagmaskinen Mike Tyson nu lös med sin frånvaro.

Tillbaka till rötterna
Det är med skräckblandad förtjusning man ger sig i kast Med Punch Out till Wii. Samtidigt som kontrollmetoden åtminstone i teorin känns som gjord för boxning levererar den inte på långa vägar den precision och exakthet som kännetecknar spelserien. Som tur är har utvecklaren Next Level Games skippat rörelsekänsligheten för att åter förlita sig på det traditionella styrkorset. Om man verkligen vill går det att styra spelet på klassiskt Wii-manér med Wiimote och Nunchuck, men om man väljer detta alternativ måste man vara ordentlig masochistisk eftersom spelet blir helt ospelbart. Om man sedan blandar in balansbrädan Wii-fit kommer man förmodligen börja gråta och skära sig i armarna innan man ens hunnit knocka Glass Joe.

Svagt på nyhetsfronten
Men det är inte bara kontrollmetoden som känns igen. Faktum är att allt annat är precis som vanligt det också. Spelkonceptet var fulländat redan för 20 år sedan och är det än idag, men att man inte brytt sig om att ta fram mer än en ny antagonist är ett skämt. Att man på vägen mot ärkerivalen Mr Sandman golvar bekanta ansikten som Bald Bull, Piston Honda och Soda Popinski, behöver inte alls vara negativt eftersom de alla är tidlöst älskvärda karaktärer, men samtidigt är det svårt att se Punch Out till Wii som en uppföljare. Snarare är det en uppdatering, med enstaka taffligt implementerade spellägen som alla är tänkta att skänka upplevelsen ett extra djup; att motståndarna är uppdaterade på det andra varvet är ett kul grepp, exhibition mode bjuder på en stunds underhållning, medan tvåspelarläget känns ganska försumbart.

Annons

Skönhetsfläckarna till trots är spelmekaniken fantastisk och spelet skänker många timmar av förstklassig underhållning. Frågan är om man verkligen behöver köpa Punch Out till fullpris när den minst lika roliga föregångaren redan finns att ladda ner på Virtual Console?

Punch Out

Jag var en av dem som kände stor besvikelse när jag spelade Wii Boxing för första gången. Visst var det kul att vifta med pinnar, men det var knappast något nytt Punch Out.


4
Vi diggar
  • Lika kul som det var då (ca 20 år sedan)
Vi dissar
  • Inget har hänt sedan dess
Visa kommentarer / Kommentera nu
Punch Out -
PriceRunner Digital Life
Framtidsvägen 16 Växjö, Kronoberg 351 96
Phone: 0470 - 72 47 17