PriceRunner Digital Life
Välkommen till PriceRunner Digital Life – full koll på den digitala världen
4

Filmiskt maffiaepos

Mafia II

”Red Dead Redemption hade i alla fall hästar…” suckar jag och river motvilligt av plasten. Den medföljande kartan påminner skamligt mycket om den jag redan har över Liberty City, mina tristessknölar aktiveras och allting känns bara sååå 2008.

Efter att ha bekantat sig med den sedvanliga covermekaniken i en blodig flashbackuppgörelse med Mussolinis trupper återvänder den tvålfagre protagonisten Vito Scaletta till Empire Bay. Året är 1943. Det är vinter och snön singlar ner till tonerna av tidstypiskt radioskval.

Empire Bay är en mysig plats som för tankarna till städer som New York och Chicago. Stämningen är nedtonad och anslaget realistiskt, men allt är inte frid och fröjd. Snart får Vito veta att fadern är död, men också att den kvarlevande familjen är satt i skuld.

Jakten på lycka och framgång kan börja
Den som är bekant med biodukens stiliserade maffiaskildringar borde vara väl förtrogen med den gatusmarta jargongen, de italienska stereotyperna och deras drivkrafter. 2K Czech har ingenting att tillföra, men de förvaltar arvet väl.

På patenterat GTA-manér följer Vito blinkande markeringar på kartan, triggar cutscenes och skakar av sig polisbilar om vartannat. Visst kan man anklaga 2K Czech för deras ogenerade plagiat, men för stunden känner jag mig ganska nöjd med att veta hur allting fungerar redan från första bildrutan. Därtill kan jag gå i god för att eldstriderna är bland de bästa i genren, att biljakterna är fartfyllda och att de förväntade frustrationsmomenten lyser med sin frånvaro.

Annons

En positiv överraskning
Även om likheterna är slående finns det skillnader gentemot förlagan. Empire Bay är inte på långa vägar en lika spännande plats som Liberty City, men ironiskt nog blir just avsaknaden av slentrianmässigt syndande dess främsta tillgång. Det linjära och strama upplägget gör Mafia II till en filmisk upplevelse som engagerar från början till slut.

Valet att fokusera på ett tjugotal riktigt genomtänkta uppdrag snarare än ett hundratal generiska sömnpiller är även det en lyckoträff. När jag plötsligt befinner mig i ett fängelse där dagarna består av att skura toaletter och mota bort kelsjuka herrar i duschen (faktiskt!), kan jag inte låta bli att häpnas över den variation som erbjuds inom spelets ramar.

Ojämn presentation
Tyvärr lider spelet av uppenbara brister, om inte annat i den grafiska presentationen. Ibland imponerar spelet med bländande ljuseffekter, välgjorda karaktärsmodeller och realistisk fysik, men oftast ser det helt bedrövligt ut med framedrops, styltiga animationer och screentearing. PS3-versionen jag spelar är tydligen sämst – här har såväl gräs (!) som blodfläckar fått ge vika i jakten på en dräglig bilduppdatering.

Jag tycker om Mafia II, inte minst för att det lyckas med konststycket att förena en öppen värld med ett fullt fungerande narrativ. Förmodligen kan man spela det mer grundligt än vad jag har gjort, men personligen trivdes jag utmärkt med att springa igenom det på 13 timmar utan att någonsin vända mig om.

Köp på

Köp på Game

Filmiskt maffiaepos

”Red Dead Redemption hade i alla fall hästar…” suckar jag och river motvilligt av plasten. Den medföljande kartan påminner skamligt mycket om den jag redan har över Liberty City, mina tristessknölar aktiveras och allting känns bara sååå 2008.


4
Vi diggar
  • Variationen
  • staden
  • drivet
Vi dissar
  • Stundtals riktigt fult
Visa kommentarer / Kommentera nu
Filmiskt maffiaepos - Mafia II
PriceRunner Digital Life
Framtidsvägen 16 Växjö, Kronoberg 351 96
Phone: 0470 - 72 47 17