KÖPRÅD PROJEKTORER

Format

Det första du behöver fundera over när du ska köpa en projector är vilket format du vill att bilden ska ha. Formatet är förhållandet mellan bildens höjd och bredd, 4:3 betyder alltså att bilden är 4 enheter bred och 3 enheter hög.

Vanligtvis kommer den begränsande faktorn för hur stor bild du kan ha att vara bredden, så med förutsättning att bredden är den samma visas här en tabell over hur olika projektorer behandlar bilder med olika format:

4:3 projektor som visar en 4:3 bild	4:3 projektor som visar en 16:9 bild
16:9 projektor som visar en 4:3 bild	16:9 projektor som visar en 16:9 bild

Som du kan se blir 4:3 bilden större på en 4:3 projektor medan 16:9 bilden blir lika stor oavsett projektorns format. Det är en vanlig uppfattning bland hembioentusiaster att 16:9 är batter än 4:3. Detta är dock endast san tom du bara ser 16:9 film, eftersom bilden då fyller hela duken. Men det är ju inte alla filmer som är I 16:9 format, de gamla klassikerna är 4:3 och en del är bredare widescreen än 16:9. Så varför säger man att 16:9 projektorer är bättre då?

• En orsak är de svarta fält som blir utanför bilden, ovan och under på en 4:3 projektor och på sidorna för en 16:9 projektor. Beroende på projektorns kontrast och vilken typ av duk som används, kommer dessa att vara olika nyanser av mörkgrått för alla projektortyper förutom CRT. När man tittar på film kan dessa fält vara störande för en del, så de som oftast tittar på 16:9 material kommer bilden att fylla hela duken och det blir inga gråa fält med en 16:9 projektor.
• En annan sak är hur mycket av projektorns upplösning som visar bilden. De billigaste 4:3 projektorerna har 800x600 paneler medan 16:9 projektorerna har 858x484 paneler, så i den prisklassen ger en 16:9 projektor bättre upplösning för att titta på 16:9. Å andra sidan, i de övre prisklasserna har bästa 4:3 projektorn en upplösning på 1400x1050, vilket är betydligt mer än den bästa 16:9 projektorn som har 1280x720. Hur ser det då ut i mitten av prisspannet? Där hittar vi projektorer med 1024x768 upplösning, och det är inte helt ovanligt att de kostar närmare hälften av vad 16:9 projektorerna med 1024x576 upplösning kostar.

Vilket format ska projektorn ha då? I slutändan är det en fråga om personlig smak. Vill du att bilden ska vara så stor som möjligt i både 4:3 och 16:9 format, så kan en 4:3 projektor vara ett bra val om du inte störs av de gråa fälten över och under bilden. Om du har en begränsad budget och vill få bästa möjliga upplösning för widescreen material så är antagligen en 16:9 projektor vad du letar efter.

Typ
Det finns ett flertal olika projektortyper med olika bildkvalitet och livslängd; LCD, DLP och CRT är de vanligaste.

• Cathode Ray Tube (CRT): CRT projektorer ger mycket bra svärta och kan hantera upplösningar på upp till 2000 datalinjer med hög uppdateringsfrekvens. Den största nackdelen med CRT projektorer är att de är mycket stora och att första inställningen kan ta upp till ett par timmar, men när den väl är inställd är bildkvaliteten oöverträfflig. CRT projektorer behöver ställas in för varje upplösning och uppdateringsfrekvens som du tänker använda, men detta görs genom att kopiera inställningarna från ett annat minnesblock och göra några små justeringar.
• Digital Light Processing (DLP): En DLP projektor består av hundratusentals pyttesmå speglar, var och en mindre än en femtedel av ett mänskligt hårstrå. Varje spegel styrs av en liten motor som vinklar spegeln för att antingen låta ljuset från lampan passera eller blockera det. Färger skapas genom ett snurrande färghjul med tre eller fler färgfält. DLP projektorer ger hög ljusstyrka och bättre kontrast än LCD projektorer, men de kostar också betydligt mer. En annan stor nackdel är vad som brukar kallas ”regnbågseffekten” – eftersom färgerna visas separat och alternerar mellan röd, grön och blå får en del människor problem med huvudvärk och illamående när de tittar på bilden från en DLP projektor. Nyare modeller har färghjul som snurrar snabbare och med fler färgfält för att minska detta.
• Liquid Crystal Display (LCD): Tre enfärgade LCD paneler (en för vardera röd, grön och blå) sitter inne i projektorn. Detta ger ett bra färgdjup och kontraster på 200:1 eller mer. LCD projektorer är relativt billiga och har bra upplösning vilket gör dem ett bra val för de flesta användningsområden. Den största nackdelen är att svart aldrig blir helt svart, något som tillverkarna försöker kompensera genom att ändra färginställningarna.

3D Projektor
En 3D projektor visar bilden i 3D, för det behövs speciella 3D glasögon (ingår inte alltid vid köp av projektor/TV). Vid biovisningar i 3D får alla som ska se filmen 3D glasögon, dessa brukar man sedan slänga. De kostar inte så mycket och är väldigt enkla och lätta. Men när man köper en 3D TV så behöver man helt andra glasögon som är mycket dyrare. Varför är det så?

Den teknik som används vid 3D för bio kallas för ”Passiv 3D” eller ”polarisering”. Den 3D teknik som vanligtvis används i projektorer och kallas ofta för ”Aktiv 3D”. (det finns undantag som t.ex. LG som tillverkar 3D projektor som är passiv). Enkelt uttryckt kan man säga att de projektorer som finns på biografer är mycket bättre än de projektorer/TV för hemmabruk och därför behövs det mer avancerade 3D glasögon för att kunna få samma kvalitet och känsla med en hemmabioprojektor/TV. Det finns tyvärr ingen gemensam standard när det gäller själva glasögonen för TV och projektorer. Trots att exempelvis Panasonic och Samsung båda använder ”Aktiv 3D” fungerar inte glasögonen till konkurrentens apparat eftersom man använder olika synksignal.

En hemmabioprojektor klarar av 3D om den har märkningen för ”3D Ready” och HDMI version 1.4 och klarar av att visa film i 3D. En Full-HD projektor med en upplösning på 1920x1080 rekommenderas.

Äkta widescreen
En projekor med äkta widescreen är en projektor med ett naturligt 16:9 format (upplösningens namn börjar med ett W).

Upplösning
Skärpan och detaljrikedomen hos bilden bestäms av projektorns upplösning som uttrycks i pixlar (ju fler desto bättre). Det som spelar roll är projektorns naturliga (äkta) upplösning, som är antalet pixlar eller speglar på panelen.

• SVGA, eller "800 x 600" – Denna upplösning återfinns endast i de billigaste projektorerna. Är tillräckligt bra för VHS, men om man vill utnyttja den fulla potentialen hos DVD material krävs mer.
• XGA, eller "1,024 x 768" - XGA projektorer är det vanligaste just nu, och ger en mycket bra bild för en hemmabioanläggning.
• SXGA, eller "1,280 x 1,024" – dessa produkter kräver mycket av källan den kopplas mot och används främst vid exempelvis CAD/CAM, där det är mycket viktigt att detaljnivån är hög.
• UXGA, eller "1,600 x 1,200" – UXGA används när en väldigt fin detaljnivå krävs. Dessa produkter klarar de flesta applikationer och ger en bild av mycket hög kvalitet. Det finns fortfarande väldigt få produkter med denna standardupplösning och de är mycket dyra.
• WVGA, eller “858x484” – Den lägsta upplösningen för 16:9 projektorer.
• WXGA, eller ”1024x576” – En 16:9 upplösning med tillräckligt bra bild för hembio.
• WSXGA, eller "1280x720" WXGA används när man vill ha en sk. 16:9 bild, dvs formatet för bredbild/widescreen och användningsområdet är hembio. Det finns andra upplösningar inom 16:9 och som så ofta andra gånger - ju högre upplösning - desto högre pris på projektorn.

De flesta projektorerna kan ta emot andra upplösningar än deras naturliga. Dock skalas bilden då om för att kunna visas i den naturliga upplösningen. Olika tillverkare använder olika skalningsalgoritmer och kvaliteten på den resulterande bilden varierar, dock försämras bildkvaliteten alltid av att skalas om. En CRT projektor har ingen naturlig upplösning eftersom den inte har någon panel som DLP och LCD har.

Kontrast
Kontrast mäts som förhållandet mellan ljusaste möjliga bild och mörkast möjliga bild. Hög kontrast förbättrar läsbarhet och ger en känsla av djup i bilden. Låg kontrast gör så att mörka skuggor visas som svart. Rumsbelysning inverkar negativt på kontrasten, så om du planerar att ha lyset på när du använder projektorn, titta då på projektorer med hög kontrast. En CRT projektor åstadkommer kontrasten genom att inte belysa den del av fosforytan som ska vara svart, medan LCD och DLP försöker blockera ljuset. Detta är fysiskt omöjligt att helt blockera ljuset så svart blir aldrig riktigt svart på dessa typer av projektorer.

Bildstorlek och projektionsavstånd
Både bildstorlek och projektionsavstånd är oftast fysiskt begränsade av rummets storlek. Hur stor bilden ska vara är en fråga om personliga preferenser, men en generell tumregel är att avståndet från duken till där du sitter ska vara mellan 1.5 och 2 gånger bildens bredd. Detta minskar pixligheten hos lågupplösta projektorer och ger dig en trevligare upplevelse. Många projektorer har optisk zoom som ger dig lite frihet i var du placerar projektorn för att ändå få den bildstorlek du änskar. Om projektorn saknar detta måste den flyttas framåt eller bakåt för att ändra bildstroleken.

Ljusstyrka
Ljusflödet varierar mycket mellan olika projektorer och man kan genomsnittligt säga att ju större ljusflöde en projektor har desto dyrare blir den. Ljusflödet mäts i ANSI (American National Standards Institute) lumens och projektorn ger ifrån sig mer ljus vid högre antal ANSI lumen. Projektorer kan delas in i följande grupper vad gäller ANSI lumen:

• Mindre än 1000 ANSI lumens - dessa projektorer ger lägst ljuseffekt och är även de billigaste produkterna på marknaden. Om du inte vill lägga så mycket pengar på en projektor med högre ljuseffekt så finns det en mängd produkter som kan vara intressanta. Bara för att ljusflödet är lägre betyder inte det att bilden behöver vara dålig, för en hemmabio duger en projektor i denna grupp utmärkt.
• 1000 till 2000 ANSI lumens -projektorerna i denna grupp duger bra även till normala konferensrum och mindre föreläsningssalar. Ljuset i rummet bör dock minimeras för att bilden ska bli så bra som möjligt och även ge de som sitter längst bak i rummet en bra bild.
2000 till 3000 ANSI lumens - denna grupp innehåller bl.a. portabla projektorer som ger bäst prestanda. Dessa projektorer är lämpliga för större klassrum och föreläsningssalar. De ger större flexibilitet vad gäller ljussättning eftersom bilden är tillräckligt ljus för att tillåta normalt ljus i rummet. De gör också att antalet personer i rummet är av mindre betydelse då bilden kan förstoras utan att kvaliteten försämras nämnvärt.
• 3000 ANSI lumens eller mer - dessa projektorer ger den ljusaste bilden och det finns de som har så pass mycket som 12000 ANSI lumens eller mer. Priset för dessa produkter är naturligtvis högre än för produkter i de andra grupperna. Dock påverkas priset av så mycket mer än bara ljusflödet. Dessa projektorer används till exempelvis kyrkor, konserter, nattklubbar, etc.

Dimensioner
Projektorns vikt är också av stor betydelse om man tänkt sig en bärbar. Om man är ute och reser mycket och gärna tar med sig projektorn kan en under 2 kg vara intressant. Är det endast ett fåtal personer som ska se bilden duger en projektor av denna vikt utmärkt. De kan dock kännas lite för dåliga om projektorn ska användas i ljusare rum och med en större publik, en projektor i intervallet 2 - 5 kg är då mer intressant. Dessa projektorer erbjuder också ofta fler funktioner. Ska projektorn inte flyttas är vikten inte av intresse vid köpet utan då koncentrerar man sig på saker som upplösning och ljusflöde.

Keystone korrigering
Om projektorn inte placeras korrekt i höjd och sidled i förhållande till duken, kommer bilden att bli sned. Med hjälp av keystone korrigering kan projektorn ändå visa en rektangulär bild. Det bästa är optisk keystone korrigering, eftersom denna inte försämrar bildkvaliteten som digital korrigering gör. Med digital keystone korrigering används en eller flera pixelrader på varje sida av panelen till att luta bilden för att skapa en korrekt bild på duken. Det bästa är att inte använda sig av keystone korrigering över huvudtaget, men om du inte kan placera projektorn optimalt är det ju trevligt att veta att det ändå går att få en rektangulär bild.

Garanti och lamptid
De flesta tillverkarna lämnar en garantitid på 1-3 år på projektorn, men knappt någon lämnar mer än tre månaders garanti på lampan. Lamptiden definieras som snittiden innan lampans ljusstyrka halverats och anger alltså inte någon garanti på lampan. Ersättningslampor är ofta väldigt dyra, så när du väljer mellan projektorer med i övrigt lika specifikationer, välj den med bäst lamptid eftersom den blir billigare i längden.

Ljudnivå
Detta är ett mått på hur mycket projektorn låter. Ibland kan projektorn ställas in och köras med lägre ljusstyrka, vilket också sänker fläktljudet och ofta även förlänger lamptiden.

Högtalare
Många projektorer har integrerade högtalare. Dessa är dock inget alternativ till riktiga hembiohögtalare, men de kan vara tillräckliga för presentationer.

Strömförbrukning och lampeffekt
En projektor med högre ljusstyrka har oftast högre strömförbrukning och lampeffekt. De genererar också mer värme som måste föras bort av fläkten, vilket betyder att fläkten måste arbeta med högre varvtal med högre ljudnivå som följd.

Bandbredd
Bandbredden är mängden data som projektorn kan hantera per sekund. För att uppskatta bandbredden som behövs för en viss upplösning och uppdateringsfrekvens kan du använda följande formula:

Bandbredd = 1,05Y*1,3X*R

Där Y är vertical upplösning, X är horisontell upplösning och R är uppdateringsfrekvensen. Detta ger en uppskattad bandbredd på 87MHz för 1024x768@85Hz och 145MHz för 1280x1024@85Hz.

Horisontell frekvens
Hastigheten med vilken projektorn ritar upp en scan-linje, kallas horisontell frekvens. Denna process upprepas, och linje efter linje ritas upp tills hela skärmen är fylld.

Vertikal frekvens
Hastigheten med vilken projektorn ritar upp hela bilden kallas vertical uppdateringshastighet eller frekvens.

Anslutningar
De flesta projektorerna har VGA (vanlig datoranslutning via d-sub), S-Video och komposit (kabeln med gul kontakt) som anslutningsalternativ. Det bästa ur bildkvalitetssynpunkt är dock om den har komponent video, följt av VGA och S-video och sist komposit. Många har också ytterligare anslutningsmöjligheter, som DVI för digital överföring från datorn och audioanslutning. Ett litet antal har också trådlös överföring för större flexibilitet.