Köpråd Processorer


De tre populäraste produkterna inom kategorin processorer. Klicka på bilderna för att komma till produkterna.

Hur du väljer processor

Processorn, eller CPU (Central Processing Unit) är en högst central del av din dator och utgörs av en mikroprocessor som i sin tur består av tusentals miniatyrtransistorer. Kretsarna är så små att de inte går att se med bara ögat. Mikroprocessorn har utvecklats från att ha använts i enkla miniräknare till att ge kraft i rymdfarkoster. En förklaring av processorer går inte att göra utan att nämna Moores Lag, som säger att mängden transistorer i processorer kommer att fördubblas var artonde månad. I princip innebär det att processorhastigheterna kommer att fördubblas var artonde månad, vilket gör nya datorer snabbare. Moores Lag yttrades av Intels Gordon Moore, och har visat sig stämma ända sedan 1970.

Processorns arkitektur startade som 4-bitars, och har sedan dess stadigt ökat till 64-bitars. De flesta processorerna som säljs idag har 32-bitars arkitektur, men det finns även 64-bitars för den ”vanliga” användaren. Databehandlingsstyrkan i en processor avgörs av antalet bitar som den kan överföra samtidigt. En fyra bitars processor kan processa fyra bitar åt gången, osv. Den populära processorn som gav lyft till persondatorn var Intels 8088, som hade en 8-bitars arkitektur. Anledningen till att den här processorn blev populär och framgångsrik var att den erbjöd bra (med dåtidens mått) prestanda till ett bra pris. Det var tack vare Intels 8088 som persondatorn blev accepterad som ett verktyg för företag och hemmaanvändaren.

Arkitektur

Det finns två generella arkitekturstrukturer, RISC (Reduced Instruction Set Computing) och CISC (Complex Instruction Set Computing). De flesta 32-bitars processorer har CISC arkitektur, medan 64-bitars och mer avancerade processorer har RISC arkitektur. De fundamentala skillnaderna mellan de två arkitekturerna är sättet som data behandlas och hur mycket det kostar. De flesta processorerna med CISC är mycket billigare än de med RISC. Intels Pentium processorer har CISC medan SUN Microsystems SPARC processorer använder sig av RISC arkitektur. När du söker efter en processor till ditt system kommer du finna två olika fysiska ”kontakter”, ”slot” (kortplats) och ”socket” (sockel). Det är två olika kontakter som fäster processorer på moderkort. Sockeln är av ZIP (Zero Insertion Force) typ och är fyrkantig, medan den andra kontakten är ordnad i en linje. Processorteknologi har lett fram till att processorer har sitt eget ”interna” minne. Cacheminnet är ett tillägg till minnet på moderkortet och är en fysisk del av processorn. Man kan enkelt identifiera minnet som L1 eller L2 och har en maximal kapacitet på 1 MB per kärna. De flesta processerna på marknaden är utrustade med cacheminne.

När det gäller tillverkare av processorer så handlar det i stort sett endast om två tillverkare, Intel och AMD, av vilka Intel helt klart innehar den största marknadsandelen. Nedan ska vi ta en titt på en del av de Intels och AMD’s mest populära processorerna på marknaden.

AMD

Processorer som Sempron, Athlon II, Phenom II och FX-serien utgör grunden i AMD’s produktlinje för processorer. De flesta av AMD’s processorer använder sig av sockeltypen ”socket AM”.

Sempron är en single-core processor på upp till 2.3 GHz och 512kb L2 cacheminne. Denna serie är lågt prissatta och riktar sig mot både stationära och portabla datorer för de mest grundläggande datorarbeten.

Athlon II -linjen består av 2-4 kärniga processorer med som högst 3.4 GHz och 4 MB L2 cacheminne och är ett stort prestanda steg upp från Sempron-serien.

Phenom II -serien har upp till 6-kärniga processorer med 3.7 GHz och upp till 6MB L3 cacheminne. Dessa processorer lämpar sig för den som kräver mycket datorprestanda.

FX-serien är AMD’s top-of-the-line processorer med maximalt 8-kärnor, en hastighet på 3.6 GHZ och 8 MB L3 cacheminne. Denna serie lämpar sig för extremt krävande datoranvändning.

Intel

Intel är med hjälp av sina processorserier Celeron, Pentium, Atom, Xeon, och inte minst Intel Core i3, i5 och i7 tveklöst marknadsledande.

Celeron-processorerna är Intels instegsmodell och erbjuder prestanda för de mest grundläggande datorsysslorna.

Pentium-serien är ett steg upp från Celeron och erbjuder dual-core processorer som klarar av det mesta av dagens datorarbete.

Atom processorn är extremt energisnål och är därför populär i små bärbara netbookdatorer.

Intel Core-serien är Intels flaggskeppslinje sedan 2006. Serien är indelad i 4 prestandaklasser i3, i5 och i7 och i7 Extreme. Prestandamässigt börjar serien med den dubbelkärniga i3-processorn och upp till den högpresterande i7 Extreme med 6 kärnor och upp till 12 MB L3 cacheminne.

Xeon är Intels mest kraftfulla processorer och riktat sig främst till servrar.

Hastighet

Hastigheten på en processor anges i Megahertz eller Gigahertz, vilket är ett mått på frekvens som ger en indikation på processorns klockhastighet. Det kan vidare definieras som en signal som används för att koordinera signalen mellan två eller fler kretsar. Det är klockhastigheten som avgör hur snabbt processorn utför alla funktioner som behövs för att behandla data. Den här klockhastigheten är annorlunda jämfört med bit hastigheten. Eftersom att processorn är som ett nervcenter för överföring av data från alla olika enheter, t.ex. tangentbordet, hårddisken, Cd-läsaren och grafikkortet så är den här hastigheten vital. Noterbart är att en hög hastighetsprocessor inte garanterar en snabb dator. Processorns hastighet ska även matcha moderkortets busshastighet, likväl som minnets prestanda.

Överklockning

Möjligheten att få en processor att bli snabbare än vad som anges av tillverkaren kallas överklockning. Det är mest entusiaster som ökar processorns prestanda och det leder ofta till att systemet blir instabilt. Det kan var vanskligt att överklocka, processorn kan få problem med kylningen och därigenom bli överhettad och explodera. Överklockning ökar systemets busshastighet och ”clock multiplier”, vilket kan kontrolleras med byglar eller med moderkortets BIOS. Du kan öka busshastigheten eller ”clock multipliern” eller båda, för att se hur snabbt processorn fungerar. Kylningen av processorn är väldigt viktigt om du bestämmer dig för att överklocka processorn.

Definitioner

Processor typ

När du ska undersöka vilka processorer som passar till ditt moderkort så ska du titta efter vilket processor stöd som moderkortet har. Alla moderkort kan ha en processor men det finns en del kort som har plats för två eller fyra processorer som simultant kan användas. Vid användning av multipla processorer krävs det även att processorn stödjer den här funktionen.

Processorhastighet

Processorns hastighet definieras i Megahertz eller Gigahertz, som är ett mått på frekvens och ger oss en indikation på processorns klockhastighet. Hastigheten varierar beroende på storleken på processorn, desto mindre processor desto snabbare kan den behandla data. Mindre storlek medger mindre strömkonsumtion och värmegenerering.

Sockel

Det är nödvändigt för moderkort att ha en speciell kortplats eller sockel för processorn. Två stora processor tillverkare, Intel och AMD, definierar kortplats och sockelkompabilitet.

Fläkt

När transistorerna i processorn ändras från etta till nolla, eller tvärtom, genereras värme. Ett snabbare chip avger mer värme och om värmen inte kontrolleras eller kyls så kommer det leda till problem. För att hålla processorn nerkyld används en fläkt, samt på nyare modeller även en kylfläns.

PriceRunner optimerar ditt sökande

PriceRunner hjälper dig att avgränsa dig i ditt letande efter en processor som passar ditt system. PriceRunner erbjuder dig sökparametrar som namn, pris, processor typ, hastighet, sockel och fläkt. Processorhastigheten måste matcha ditt nuvarande moderkort och de flesta återförsäljarna som listas på PriceRunner säljer processorer till persondatorer. Om du ska köpa en ny processor till ditt existerande moderkort så ska du först se till vilken kontakt (slot eller socket) som kan användas. Om du avgränsar dig med hjälp av den här informationen så blir det enklare att hitta en passande processor.


Sammanfattning

För att få ut det maximala ur din processor så är det viktigt att processorn passar moderkortets busshastighet. Dessutom bör även typen av minne som finns på moderkortet tas i övervägande. För att fungera effektivt bör processorn passa moderkortets busshastighet likväl som det bör passa minnets hastighet. De flesta av dagens datorer har 64-bitars processorer och om du väljer att överklocka så bör du vara försiktig. Du bör även vara noggrann när du undersöker om processorn är av ”slot” eller ”socket” typ, eftersom att den informationen ska styra ditt val av processor. När du har hittat och köpt en passande processor kommer den att optimera din dator.