Köpråd Datorminnen

Köpråd minnen

Introduktion

I den datorrelaterade världen kan minne enkelt definieras som olika typer av elektronisk lagring. De flesta elektroniska apparaterna som vi har i vårt hem, från datorn, spelkonsolen, tv och radion, till mobiltelefonen, kylen och mikrovågsugnen använder olika typer av minnen för att klara olika funktioner. När man talar om minne i datorkontext så används en rad olika begrepp, som dessutom snabbt ändras i takt med att standards och hastigheter blir föråldrade. För den normala datoranvändaren som läser specifikationerna på ett minne, kan lika gärna tro att det är en EKG-rapport, som är en rapport på hur väl ett hjärta mår. Även om det är skrivet på ett språk som man känner igen, så har specifikationerna inga fullständiga meningar och är fylld med siffror som är parade med akronymer. De här köprådet siktar på av avmystifiera teknologin bakom en av de viktigaste komponenterna i datorn.

Ett av det mest jargongfyllda och komplicerade området inom datorer är RAM, eller Random Access Memory. Likväl är det viktigt för funktionen i din dator, RAM spelar en ovärderlig roll i databehandling men kan vara väldigt svårt att förstå sig på. Termen ”Random Access” (slumpmässig åtkomst) förklarar metoden bakom hur den här sorten av minne fungerar. Med den här tekniken blir data sparad i rader och kolumner, ungefär som i ett Excel dokument. Beroende på vart, dvs. vilken rad och kolumn, data är lagrad så kan den efterfrågade informationen hämtas direkt. Den här metoden av lagring efterträdde SAM (Serial Access Memory) som sparade data sekventiellt. Den här typen av minne är ”flyktig” (volatile), vilket innebär att all data som finns i minnet blir raderat när datorn stängs av, eller när minnet inte längre matas med ström.

ROM v/s RAM

Datorn använder två typer av minne för att utföra olika funktioner. ROM, eller Read Only Memory, används för att ge instruktioner till datorn när den startas. Den här typen av minne är inte ”flyktigt” (non-volatile), vilket innebär att information som sparats finns kvar även när datorn är avstängd. Eftersom att ROM-minnets funktion är att starta datorn har den bara lite utrymme. ROM-minnet startar datorn och laddar sedan in operativ systemet i RAM-minnet. Tvärtom mot vad många tror så utförs inte den mesta databehandlingen i processorn utan det är i RAM-minnet som program körs och data blir behandlat. RAM-minnet agerar som en tillfällig miljö där data laddas för att sedan skickas till processorn för behandling. Data kommer sedan tillbaka till minnet för att sedan sparas på hårddisken.

S,D, NV-RAM

Minnestillverkarna tillsammans med företag som tillverkar processorer propagerar för tre RAM-teknologier; SRAM, DRAM och NV-RAM.

SRAM, eller Static Random Access Memory indikerar att data lagras så länge minnet matas med ström. Den här tekniken möjligör minsta möjliga strömkonsumtion och är mycket snabbare än DRAM. Tack vare dess funktionaliteter används SRAM i cacheminne i processorer och DRAM som minne placerat på moderkortet.

DRAM, eller Dynamic Random Access Memory är baserad på principen att data som är lagrad i minnet behöver bli ”uppfriskat” med regelbundna intervaller, även när den kontinuerligt blir matad med ström. Den här kontinuerliga ”uppfriskningen” av data gör minnet ”dynamiskt” och sakta jämfört med SRAM. Däremot är DRAM mindre och billigare än SRAM. Trots den mindre storleken kan DRAM erbjuda mer minne. De flesta minnena på marknaden är av den här typen.

NV-RAM, eller Non-Volatile Random Access Memory anses vara den nästa teknologiska utvecklingen. Med hjälp av den nya tekniken kommer vi att få se snabbare, mindre och mer kostnadseffektiva minnesmoduler, jämfört med DRAM. Dessutom kommer de använda mindre ström och ha ofantlig minneskapacitet på upp till 10GB. Med hjälp av den här tekniken kommer vi också för första gången se att data kan kvarhållas även när strömmen inte är påkopplad.

Minnesmoduler

Minnesmodulen är den kortplats på moderkortet som är anpassat för minnet. Tidiga moderkort var bara anpassade för en sorts minne och kunde därför inte bytas ut. Baserat på vilken minnesmodul du har på ditt moderkort kan du söka efter passande minnen och uppgradera. För tillfället erbjuder de flesta tillverkarna en kombination av SIMM, DIMM och RIMM moduler på moderkorten.

SIMM, eller Single In-Line Memory Module erbjuder användaren att koppla in en grupp av nio moduler på moderkortet. Modulerna måste installeras i par och erbjuder 32-bitars dataöverföring. Även om nio moduler kan kopplas in är det bara åtta som används medan den nionde är dedikerad för att kontrollera paritetsproblem. Dessa moduler kommer som 30 eller 72 pins. SIMM moduler är vita på moderkortet.

DIMM, eller Dual In-Line Memory Module erbjuder användaren en 64-bitars dataöverföring och skapades för Pentium processorerna från Intel. Till skillnad från SIMM modulerna så behöver de inte installeras i par, de kan funktionera individuellt och en ensam modul består av 168 pins. DIMM kortplatser är svarta på moderkortet och är längre än SIMM moduler.

RIMM, eller Rambus In-Line Memory Module är speciellt använda med minnesmoduler baserade på RDRAM teknologi från Rambus Inc. En ensam modul består av 184 pins och den här tekniken är licensierad av Intel. En ensam minnesmodul har kapacitet att överföra data till en hastighet av 1.6GB per sekund. Eftersom att de här minnesmodulerna opererar vid sådana höga hastigheter så är de inkapslade i ett värmeavledande material. Tekniken möjliggör en snabb dataöverföring med endast en eller två moduler, tillskillnad från de nio moduler som SIMM använder.

Typer av minne

Nedan kommer terminologier och akronymer som du kan stöta på när du söker efter minnen förklaras. Hastigheten på en minnesmodul mäts i Mhz eller Megahertz och bör passa din processor. Är den ena är snabbare än den andra så kommer hastigheten styras av den som är långsammast. Om t.ex. din processor opererar vid 1.5Ghz och ditt minne vid 800Mhz så kommer dataöverföringen mellan de två ske vid 800Mhz.

FPM DRAM, eller Fast Page Mode Dynamic Random Access Memory är den ursprungliga terminologin för DRAM.

EDO DRAM, eller Extended Data-Out Random Access Memory.

SDRAM, eller Synchronous Dynamic Random Access Memory är den vanligaste typen av minne i stationära datorer. Det här minnet opererar på 100Mhz.

RDRAM, eller Rambus opererar på en hastighet av 800Mhz.

VRAM, eller Video RAM kallas också MPDRAM (Multiport Dynamic Random Access Memory). Den här typen av minne är speciellt designad för videoadaptrer och 3-D acceleratorer. Det här minnet har två individuella accesspunkter istället för en som är det vanliga på de flesta typer av minnen och ”multiporten” möjliggör att både processorn och grafikprocessorn kan ha access till minnet samtidigt. Det här minnet är företagsspecifikt och är lokaliserat på grafikkortet. Eftersom att det kan bli dyrt så finns det ett mer ekonomiskt alternativ i SGRAM (Synchronous Graphics RAM). Prestandamässigt är de båda teknologierna likvärdiga.

PriceRunner optimerar ditt sökande

Med hjälp av PriceRunners sökfunktion blir det enkelt att hitta ett lämpligt minneschip till din dator. Du kan söka med hjälp av parametrar som typ, hastighet och märke eller så kan du söka generiskt efter nyckelord. Baserat på vilken minnesmodul du har på ditt moderkort så kan du söka efter och köpa ett minneschip som passar just ditt system.

Sammanfattning

Du kan aldrig få för mycket minne i din dator. Med blixtrande hastighet på nedladdningar från Internet, spel med tung grafik, filmer och stora program som kräver massor av minne för att behandla data och fungera optimalt, behöver användaren installera extra minne var sjätte månad. Försök att alltid matcha klockhastigheten på processorn med minnet, om du inte gör det så optimerar du inte datorn och slösar pengar. För Windows baserade system bör du minst ha 256MB minne, är du spelfanatiker eller gillar att redigera filmer på datorn, köp ett bra grafikkort med VRAM och se till att du minst har 512MB minne.

Vi har placerat cookies på din dator för att du ska få en bättre upplevelse av webbplatsen. Du kan ändra dina inställningar för cookies när du vill. Om du väljer att inte ändra, antar vi att det känns OK att fortsätta.